Detta ”glashus” är Paulinerkyrkan i Leipzig, som nu återuppbyggts. Ursprungskyrkan byggdes på 1200-talet och användes av dominikanermunkar. Den stod genom alla tidsåldrar och Johan Sebastian Bach spelade ofta sin musik på gudtjänster här under sina 20 tjänsteår i Leipzig. 1545 blev den universitetskyrka och invigdes av Martin Luther.

Den klarade sig oskadd genom andra världskriget men sen gick det inte längre. DDR:s premiärminister Honecker retade sig på kyrkan och den symbol den kunde vara (religion var ju inte tillåten under komunismen) … till slut sa han att ”den måste bort”. Protesterna hjälpte inte. De protesterande arresterades. Inför befokningens förtvivlade ögon revs kyrkan, inklusive den fungerande 400 år gamla orgeln som Bach spelat på. Tänk att en 50-årig ”parentes” som Östtyskland fick förstöra kulturvärden från århundraden … Idag är kyrkan återuppbyggd i ny form,  som del av universitetet, för Leipzigborna ville inte vara utan sin kyrka. Tornets assymetriskt placerade fönster och den inre silhuetten symboliserar den gamla kyrkan under pågående rivning. Tornet som sticker upp till vänster är en påminnelse om den ursprungliga kyrkans torn.