Utanför Otto Weidt-muséet i Berlin finns han själv avbildad, och att höra berättelsen om honom är upplyftande. Han gjorde en strålande insats – under nazisternas styre, mitt i hjärtat av Berlin valde han sin egen väg. I sin lilla fabrik anställde tillverkaren Otto Weidt under andra världskriget främst blinda och döva judar. Men även judar utan handikapp, vilket var förbjudet. Fabriken tillverkade kvastar och borstar, bland annat för tyska armén. Han lärde sig yrket när hans egen syn försämrades och han blev senare blind. Hans ansträngningar att skydda sina judiska arbetare från förföljelse och deportering visas på museet. När hotet ökade sökte han gömställen för dem. En gömdes i huset som syns på bilden och som nu är Museum Blindenwerkstatt Otto Weidt. Andra deporterades trots Ottos ansträngningar, men han lyckades rädda flera av dessa också genom att resa till lägren. På museet kan man läsa olika livsberättelser om hans personal. Det är upplyftande att läsa om Ottos medmänsklighet och hans insats, som gjorde skillnad.